Monday, November 15, 2010

they tried to make me go to rehab, but i said no, no, no.
then they forced me and now i must go, go, go.


fittliv.

Monday, October 18, 2010

söndergråtna ögon och ett par snyft över en hitlermustasch.
lämnar och lämnas. ska bli kul att se om man överlever vintern.

Monday, September 6, 2010

just a little loving.

äldre bilder 2.0

i'm sorry that sometimes i'm mean.

slutade spricka när han höjde mig från fem till tjugo. det kommer gå några dagar innan jag får en gedigen natts sömn, men jag nöjer mig med kräket han smörjt in mig med för denna gång.

blir vidarekopplad hela tiden och den här gången heter hon anna och kan inte uttala mitt namn fastän jag uppdaterar henne varje vecka.

och djuren jag drömmer om byter oupphörligt skepnad.
speciellt dem jag inte kommer överrens med.
ingen går med i mitt lag och det gör mig aggressiv.
jag slår sönder prydnader, gatskyltar, hjärtan, fönster och slutligen mig själv.

jag har definitivt mått sämre men har ändå fullständigt tappat förmågan att hantera här och nu. därför spelar jag ordspel och bildar nya propositioner till nya begrepp, till nya tankegångar
till en bef jag inte tidigare mött till en variant av det jag tidigare sagt.
jag vill vara aktualiserad och fräsch, alltid förbluffa, aldrig trötta ur.

jag kan le på fotografier - jag hade tandstälning med just det som mål.
jag har långa ögonfransar som jag omotiverat trimmar till försöksdjurens besvikelse.
ochnuärduminvänhurblevduminvänjagbehöveringenvännejgåinte.

fucking stoner.

sebastian försöker övertala dahlia om att skaffa en pet cockroach.
det är dags att sluta.

äldre bilder.








Tuesday, August 31, 2010

en trallan.

och därefter bad lamporna om ursäkt för sitt naturstridiga handlingssätt, tog ett sista andetag och somnade in med långfingret åt edison.
självfallet ska det börja med ett så befängt försök till en ny metafor du aldrig hört och som du självklart kommer glömma, även om du var fånig nog att tycka att den var bra.

och mamma sa att pappa var nångon annan. en katt som förtränger vägen hem då världen är mer intressant.
och jag vill inte jämföra mig med generationer jag avskyr
men vi blir lika blöta av samma regn och jag flåsar precis som dem när kullar är för höga.
det fanns ett hjärta som bara skulle ge dig en kyss farväl
och du blev pappa och pappa är borta och hjärtat följde med.

men allting verkar bra bra bra och "hur kunde du, flicka lilla?"
jag tappar bort mig hela tiden när tårar saknar utgångstpunkt.
och du är okej.

Monday, August 30, 2010